شميران

Fega människor gör så att jag mår illa, fega människor tar aldrig för sig. Fega människor står aldrig för vad de tycker och fega människor är rädda att säga till mig vad de tycker om mig. Sen finns det andra människor, sånadär starka fegisar, som skär sig i armarna hela dagarna och hatar sig själva för att de tycker att någon som jag kanske är orättvis på jobbet. Sen så tar de modet till sig, sätter sig vid sin dator, deras enda sköld, och skriver ner en kommentar om att den de ogillar "kanske uppfattas som dryg". Den starka fegisen mår bra, den går och plåstrar om sina sår och lovar sig själv att aldrig skära sig någonsin mer. Den starka fegisen firar med saft och bullar. Sen går den starka fegisen och lägger sig men kan inte somna.
Den starka fegisen kom just på att hur stark den än tyckte att den var som sa sanningen, så skrev den inte sitt namn. Ingen vet att det var den starka fegisen som var ärlig i sin lilla kommentar.