شميران

Fega människor gör så att jag mår illa, fega människor tar aldrig för sig. Fega människor står aldrig för vad de tycker och fega människor är rädda att säga till mig vad de tycker om mig. Sen finns det andra människor, sånadär starka fegisar, som skär sig i armarna hela dagarna och hatar sig själva för att de tycker att någon som jag kanske är orättvis på jobbet. Sen så tar de modet till sig, sätter sig vid sin dator, deras enda sköld, och skriver ner en kommentar om att den de ogillar "kanske uppfattas som dryg". Den starka fegisen mår bra, den går och plåstrar om sina sår och lovar sig själv att aldrig skära sig någonsin mer. Den starka fegisen firar med saft och bullar. Sen går den starka fegisen och lägger sig men kan inte somna.
Den starka fegisen kom just på att hur stark den än tyckte att den var som sa sanningen, så skrev den inte sitt namn. Ingen vet att det var den starka fegisen som var ärlig i sin lilla kommentar.

Nu är det slut, jag har sagt upp mig från mitt första riktiga jobb. Jag hatar att ta skit, jag har aldrig gjort det och kommer aldrig att göra det. Det är konstigt, det är det. Jag gillar mina kompisar där och har precis börjat trivas efter all skit jag hade på det andra projektet. Men, men, om de har bestämt att de inte gillar mig så tänker de väl fortsätta på den banan. Det är nog rätt jobbigt att stå ut med en sådan som mig. Ni vet, som aldrig håller käften om något jag vill. Jag låter liksom inte små gruppchefer leka översittare med mig. Bara för att de är osäkra typer som troligtvis nått dit de ska nå i livet så tänker inte jag vara deras slagpåse. Det är inte min plikt att få dem att känna sig speciella. Alla kan bli som dem. Folk är för fjäskiga. Jag mår illa. Jag tänker inte va sur varenda dag och missköta mitt jobb för att någon tycker att jag inte gör mitt jobb fast alla vet att jag oftast gör mycket mer än de flesta. Eller om man säger såhär, det finns ju andra att hålla koll på, mycket mer koll på. Det här är kanske vad de ville, men det skiter jag i. De kan inte bestämma över mig i verkligheten och de ska fan inte kunna göra det på jobbet heller, jag viker mig inte för pengar. Det är jag stolt över och jag tänker aldrig ändra på det med mig själv. Hej då K3.

Jag vill slå någon. Slå någon hårt. Jag vill åka till Libanon och fira nyår med min släkt där. Det som är illa är att alla flyg som går dit mellan jul och nyår har mellanlanding. Dessutom så är mellanlandningarna mitt på natten på ställen som Turkiska flygplatser osv. No offence. Men jag vill inte va ensam tjej, mitt på natten på en flygplats som heter Ataturk.

Jag vill inte betala minst 7500:- för att få vara ensam på den flygplatsen. Nej tack!
 
Medelhavsresor, som jag oftast åkt med förr, har direktflyg för 4800:-. Jag blev sjukt glad, tills jag insåg att deras direktflyg endast går tills den 20 december.

BAJS.






Jag tycker det är förjävligt med mobbing på arbetsplats. Det är förjävligt med mobbing överhuvudtaget men om det är 30-åringar och andra gamlingar som fryser ut någon, då är det ju ännu äckligare. Att folk inte skäms!
Inte konstigt att ni är 100 år och jobbar kvar på samma lekplats där de en gång startade. Ett ställe där våldtäcktsmän och knarkare kan få jobb. Det är duktigt att vara så gammal så man nästan kan få hjärtinfarkt och har haft alla möjligheter i världen att bli något annat men ändå jobbar kvar. En stor applåd till er alla smartarslen som inte kan komma vidare och nöjer er med att vara i en liten grupp med en ålder på ungefär 7000 om man slår ihop det och mobbar en som är ungefär 6980 år yngre än dem. UUUSSSCCCHHH!!!

Lilla Tanja, min älskling, det handlar inte om mig, bara så du vet! <3

Jag fick sova. Inte sova ut, utan sova normalt, helt okej. Det var så skönt, nästan som att man önskade att man aldrig skulle vakna upp igen. Jag och min kärlek gick runt på stan och köpte födelsedagspresent till min mor som fyllde 46. Jag älskar henne mer än allt. Sedan kom min morbror, hans fru, min kusin och hennes kille och hämtade mig. Vi åkte till min pappas restaurang där deras andra dotter hade praoat hela dagen. VI åt, vi skrek, vi härjade. Vi åkte hem till mig och firade mamma lite.

Det var sjukt kul att spendera lite tid med mammas släkt. Elli (äldsta dottern) träffar jag ju rätt ofta men inte resten. Det blir liksom aldrig av, tidsbrist helt enkelt.

Imorgon väntar en härlig dag. Först träffa Isse sen min älskade Tanja, kommer bli awesome.

Jag som  trodde att jag bara skulle äta och sova, sova och äta i helgen. Min barndomspolare Isse ringde och sa att han kommer till Örebro på söndag. Det är ju fucking awesome, det var ju ett tag sen! Hahaha, så jävla kul kommer vi ha! Vi ska göra den där grejen vi alltid gjorde när vi var mindre. Alltså en lek, hahaha det kanske låter barnsligt men det är Isse och jag! Vi måste vara lite skumma och det är ju fan vårat past, vi måste återuppliva det ibland. Hahaha. Fan vad kul det ska bli! Min enda palestinaturk jag känner!


Hahaha, hot stuff baby this evening, hot stuff.

"Gruna och bröna", sa Jakob.

Jag sover aldrig längre, jag vet inte varför, det händer bara inte. Eller klart att jag sover, men ungefär 2 timmar per natt kanske och helt ärligt så skulle jag strunta i att sova istället.

Jag är nöjd med mig själv. Oftast så är jag inte det, tror jag, men sen så kommer jag ju på hur awesome jag är när jag inte är dålig och då går allt över. Nej då, om det vore så väl. Men ibland, bara ibland, så kan jag iaf känna så. Och det är jävligt skönt. Nu är jag trött och nere, men ändå så jävla awesome.

Oftast vill jag inte ringa och sälja skiten jag säljer just för att jag tycker att boken är för dålig för att få säljas. Nu tycker jag att jag inte borde ringa för att ingen har gjort sig förtjänt av att prata med någon som är så awesome som jag.
Det låter inte snällt, men så är det. Jag är bara bättre än alla andra just nu. Det kan ta slut om någon sekund eller minut, kanske håller det en hel timma. Men for now; I´m the awesomest!!!

///ChaaamJam

Tarkan den lilla turken, one-hit-wonder-killen! Kommer ni ihåg honom!? Han hade ljusa onda ögon och hårig kropp. Vem kan glömma...!? Undrar vad som har hänt med Tarkan nu, han kanske är storstjärna i Istanwood. Spelar in filmer mot Jülia Rüstüks. Kanske är han till och med Turkiets bäst betalda skådespelare. Kanske sjunger han i musikaler. Jag skulle lätt vilja se honom springa runt och sjunga på en scen med bar och hårig bringa. Hot stuff det där!

Jag dricker aldrig kaffe, eller något sådant men idag har jag druckit 5 latte! Visst är jag duktig!?

Jag vet, jag börjar bli tröttsam men jag kan inte inte sluta att hitta tvillingar till folk! Jag har ju tråkigt på jobbet nu när jag protesterar lite smått. HAHAHA!


Hon är ju mycket sötare än
mig, men det finns ju någon
likhet.

Jag har fula naglar, Linda Rosing leker med 17-åringar och barn svälter ihjäl i Afrika. Jorden är inte alltid det roligaste stället att leva på. Naglarna kan jag ju alltid fixa till och jag vill ju tro att barn någon dag kommer äta sig mätta i Afrika, men Linda, kan man ändra på Linda!? Jag vet att det kan verka lite taskigt, men ärligt talat nu! Den kvinnan vet ju inte vart hon har sig själv. Är det något mer jag stör mig på så är det folk som svarar med att "du är bara avundsjuk" och/eller "sluta bry dig om hennes existens"! Hur kan man vara avundsjuk på någon som ser ut som precis alla andra, beter sig som precis alla andra (småflickor), fast smått värre!? Eller jag tar tillbaka det där om att se ut som alla andra, det gjorde hon innan sina ingrepp, då var hon inte speciell, hon var vanlig. Nu är hon en sådan som vem som helst kan bli om man betalar lite pengar och det är FULT!

Det måste ju vara en hemsk känsla att vara hennes barn, att vara 14 eller något och får gå och lära sig att lägga foundation rätt! Hon behöver inte ha foundation på sig ens. Hon är en unge! Tänk om hennes dotter fått hennes läppar. Läpparna som hon själv inte gillade, som inte dög. Ska hon intala den lilla tjejen då att hon är jättevacker, att hon har jättefina läppar. Hur ska hon säga det och mena det!? Ser hon så på sina barn, alltså jag undrar bara.

Det med att sluta bry sig om hennes existens är det svåraste någonsin, hon poppar upp överallt. Jag är absolut inte avundsjuk, alla kan sälja sin själ till satan och visa sina påkostade boobjobs i pressen och ha sex i TV. Det är ingen konst att vara bimbo. Jag kan inte ens öppna en tidning för att läsa något jag är intresserad av utan att se hennes botoxgroda till ansikte. Jag blir bara arg att folk är så äckliga att de den ena sekunden tänker gifta sig och den andra så är de otrogna med en pokerkung. Sedan går man tillbaka till sitt förhållande. Det är bara slampigt att ligga runt så fort något går fel, I am sorry men jag vill verkligen inte ens försöka tänka på att hon haft sex, någonsin.

Du är ju flygvärdinna kvinna, sluta förnedra dig själv och börja jobba istället. Det är ju skrattretande.



En klänning med tuttar.

INTE, INTE, INTE!!!


En ChamiScarlet.



En ChamiKatrin Kaif.

Jag saknar min sommar, min älskade sommar i Libanon. Jag säger det ofta men det går aldrig att säga det på ett sätt som alla kan förstå. Mina älskade släktingar och mina bästa, härligaste vänner. Jag saknar det liv jag borde haft om de bott här. Jag saknar värmen och jag saknar känslan av att veta att vilket håll jag än kommer att kolla åt så kommer allt se så vackert ut.





 
En varm dag uppe på berget.


En rolig bartender med
backslick, försökte fixa ihop honom
med min kusin, det slutade illa, haha.



En härlig Jetskitur med pappas kusin Pierre, det var sjukt kul, han kör helt
galet.



Min kusins son Giorgio, han är underbar<3.


Ännu en härlig utsikt från bergen över Jounieh.


En annan utsikt, denna från mitt hotellrum, bra härligt det där.


Lite kärlek en av mina sista dagar i Libanon, jag och min kusin Carole.


Ett sjukt bra band som spelade i en bar.


En puss på den jag älskar.


Min kusins fina dotter Dia.


Papi käkade macka.


En solnedgång, över molnen.


Dany fyllde år.


Sommarens vykort.


En utav de härligaste dagarna på hela semestern.


Vi älskar henne, våran Feyrouz.


Sex and the city, down town Beirut.


Dany och jag, nedsprutade med champagen, på hans födelsedag.


En gammal hamnstad.


Hjärtat mitt.



Det var allt för nu. Jobbigt att vara på jobbet eller ens hemma i Sverige när man kan få ha det sådär bra istället.